Oberoende guide till krisberedskap
Krislådor.se

Skyddsrum – vad du som privatperson faktiskt behöver veta

Praktisk guide till skyddsrum för privatpersoner. Vad de är till för, när du ska gå dit och vad som är rimligt att ha tänkt igenom i förväg.

Publicerad
Uppdaterad
·7 min
Dela

Skyddsrum – vad du som privatperson faktiskt behöver veta

Skyddsrum är ett område där många antingen vet väldigt lite eller blandar ihop olika saker. En del tror att man måste “få en plats”, andra tror att skyddsrum är något man ska börja förbereda sig i långt i förväg.

För de flesta privatpersoner är det bättre att börja i det praktiska:

  • förstå vad skyddsrum är till för
  • veta hur information ges
  • ha en enkel plan om du behöver ta dig dit

Du behöver inte göra det svårare än så.

Vad är ett skyddsrum?

Ett skyddsrum är en skyddad plats som är avsedd att användas om samhället bedömer att det behövs. Det är en del av befolkningsskyddet, inte en privat bunker eller ett extra förråd för vardagsbruk.

Det viktiga för privatpersoner är inte att kunna allt tekniskt om skyddsrum. Det viktiga är att förstå:

  • att skyddsrum finns som en samhällsfunktion
  • att du ska följa myndigheters och kommuners instruktioner
  • att du inte behöver lösa allt själv

När ska man gå till skyddsrum?

Du ska inte gå till skyddsrum “för säkerhets skull” utan på egen tolkning av läget. Skyddsrum används när myndigheterna bedömer att det behövs och information ges om det.

Det betyder att ditt jobb i förväg är att vara redo att:

  • ta emot information
  • agera lugnt
  • kunna lämna hemmet snabbt om det krävs

Det är ännu ett skäl till att kommunikation vid kris är så viktig.

Vad bör du ha tänkt igenom i förväg?

För privatpersoner är det rimligt att tänka igenom:

  • hur du får information
  • vilka personer du behöver ha koll på
  • vilka mediciner eller hjälpmedel som måste med
  • hur du gör om du har barn eller husdjur
  • hur hushållet snabbt lämnar hemmet

Det här överlappar mycket med evakueringsberedskap:

Vad ska man ta med?

Det viktigaste är inte att packa tungt, utan att ta med rätt saker:

  • id-handling
  • viktiga mediciner
  • glasögon, linser eller andra hjälpmedel
  • mobiltelefon och laddmöjlighet om det är rimligt
  • något att dricka
  • varma kläder

Om du redan har en enkel hushållsberedskap hemma blir det lättare att avgöra vad som är viktigt att få med snabbt.

Vad ska man inte göra?

Inte använda skyddsrumstanken som ursäkt för att hoppa över hemberedskap

Skyddsrum ersätter inte vatten, mat, radio, hygien eller en enkel plan hemma.

Inte överpacka

Det viktigaste är att kunna agera tydligt och snabbt, inte att försöka bära med hela hushållet i ett enda drag.

Inte lita på rykten

När det gäller skyddsrum och skyddsinstruktioner ska hushållet utgå från officiell information, inte lösa uppgifter i sociala medier.

En rimlig förberedelsenivå

För de flesta svenska hushåll räcker det långt att:

  • känna till vad skyddsrum är
  • veta hur man får information
  • ha ordning på viktiga dokument och mediciner
  • ha en enkel plan om man snabbt behöver lämna hemmet

Det är en mycket mer användbar nivå än att försöka förbereda sig för extrema scenarier utan grundstruktur.

Checklista

  • Hushållet vet vad skyddsrum är till för
  • Vi följer officiell information, inte rykten
  • Viktiga mediciner och hjälpmedel är lätta att få med
  • Vi har en enkel plan om vi snabbt behöver lämna hemmet
  • Vi har radio och reservström hemma

Vanliga frågor

Behöver jag veta vilket skyddsrum jag ska gå till redan nu?

Det viktiga är främst att förstå principen och kunna följa information från ansvariga aktörer när det behövs.

Är skyddsrum samma sak som vanlig hemberedskap?

Nej. Skyddsrum är en del av samhällets skydd. Hemberedskap är det du själv gör för att klara vardagsnära störningar och kriser.

Måste jag köpa särskild utrustning för skyddsrum?

Inte nödvändigtvis. För de flesta privatpersoner är det viktigare att ha ordning på hemberedskap, information, mediciner och en enkel plan.

Olika typer av skyddsrum

Sverige har totalt cirka 65 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner personer (mer än hela befolkningen). De är fördelade i olika typer:

Allmänna skyddsrum

Större skyddsrum i bostadsfastigheter, p-hus och offentliga byggnader. Drivs av MSB och fastighetsägaren.

  • öppna för allmänheten vid skyddsrumstillstånd
  • markerade med standard skyddsrumssymbol (oftast triangelsymbol)
  • skyltade utvändigt på byggnaden

Privata skyddsrum

I bostadsrättsföreningar eller privatfastigheter, för boende.

  • används normalt som förvaringsutrymme
  • ska kunna rensas och göras tillgängligt på 48 timmar

Skyddade utrymmen

Mindre robusta än egentliga skyddsrum men kan ge skydd vid kortare hot.

  • källare, mittenrum utan fönster
  • ej formellt klassade men kan ge marginal

Hitta ditt närmaste skyddsrum

Tre sätt:

  1. MSB:s skyddsrumskarta — sökbar databas på krisinformation.se
  2. Skyltning på fastigheter i området
  3. Fråga ägaren av din egen bostadsfastighet

För boende: din egen fastighet kan ha eget skyddsrum som du redan har rätt till.

Vad du tar med dig

Vid skyddsrumstillstånd ska du försöka ta med:

  • dricksvatten för 3 dygn
  • mat utan kylkrav för 3 dygn
  • viktiga mediciner
  • identitetshandlingar och försäkringsbevis
  • mobil + powerbank (om nät fungerar)
  • radio för information
  • filtar och varma kläder

Mer detaljerat i Om du behöver lämna hemmet.

Vanliga misstag

Att tro att du måste till ett offentligt skyddsrum

För de flesta hot räcker det att stanna hemma och söka skydd i innersta rum (utan fönster). Skyddsrum är för specifika hot-typer som myndigheter signalerar.

Att inte veta var ditt skyddsrum är

Identifiera nu — inte vid kris. Ta en promenad och titta efter skyltar.

Att lagra föråldrad utrustning där

Skyddsrum får inte vara fyllda med gamla saker. Måste kunna rensas på 48 timmar.

Vanliga frågor

När ska jag uppsöka skyddsrum?

Bara vid skyddsrumstillstånd från myndigheter. Inte vid vanliga stormar eller störningar.

Får jag ta med husdjur?

Beror på skyddsrummet. Allmänna skyddsrum: ofta nej. Eget skyddsrum eller skyddat utrymme i bostaden: ja.

Hur länge kan jag stanna i skyddsrum?

Beror på typ och försörjning. Allmänna skyddsrum är dimensionerade för ett antal dygn med basal försörjning.

Vad om jag bor långt från skyddsrum?

Identifiera ett "skyddat utrymme" i hemmet — innersta rum utan fönster, gärna i källare. Det är inget skyddsrum men ger marginal.

Vad gör jag om skyddsrummet är upptaget?

Vid akut tillstånd: sök närmaste tillgängliga. Vid förvarning: identifiera 2-3 alternativ.

Sveriges skyddsrum — fakta från MSB

Sverige har totalt cirka 65 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner personer — mer än hela befolkningen. De byggdes huvudsakligen 1944-2002 och underhålls fortfarande av fastighetsägare på MSB:s uppdrag.

De centrala fakta MSB lyfter:

  • Tillgång garanteras inte i förväg — vid akut beslut anvisar myndigheter
  • Hitta ditt närmaste via MSB:s skyddsrumskarta på krisinformation.se
  • Skyddsrumsskylt (en blå triangel med vit insida) markerar entréer
  • Mat och vatten ingår inte — du tar med eget för 2 dygn

Vid skyddsrumstillstånd ska du försöka ta dig till närmaste inom 5 minuter. Om det inte går, sök skydd i innersta rum av bostaden utan fönster (källare, badrum, garderob).

MSB påpekar att skyddsrumstillstånd är extremt sällsynt i fred — det utfärdas vid omedelbart militärt hot eller stor industriolycka. Vanligare är att stanna hemma och följa myndighetsinformation.

Se krisinformation.se — skyddsrum.

Sammanfattning

Skyddsrum är viktigt att känna till, men det behöver inte göras mystiskt. För privatpersoner handlar det mest om att förstå vad skyddsrum är till för, veta att du ska följa officiell information och ha en enkel plan om hushållet snabbt behöver agera.

Bra hemberedskap hemma gör även den här delen mycket lättare att hantera.

Myndighetskällor och vidare läsning

Läs vidare